Velodromloppet på Gelleråsen i Karlskoga levererade verkligen både högt och lågt. I helgens ingick en Opel Ascona A, fyra Austin Healey 3000 och en Austin Healey 100! En Healey läckte olja i kvalet, en tappade ett hjul vid samma tillfälle och en bestämde sig för att nu hade bakaxeln gått tillräckligt långt under söndagens längre race. Även det nygamla tillskottet i Healeygänget tjurade en stund med att strejka med tändningen för att sedan komma tillbaka med bravur. Den fina Healey 100 fick sig en rejäl kyss av en våldsam amerikanare. Det var tur att det fanns en het gul Opel som höll fanan högt och gick igenom tävlingen utan större blessyrer.
Efter ett som alltid mycket trevligt umgänge på fredagskvällen, visade sig Gelleråsen upp sin allra bästa sida på lördagsmorgonen i strålande solsken. Racing-folket är morgonpigga och att köra en skruvdragare under diskussion innan klockan sju på morgonen tillhör vanligheterna. Redan när vi äter frukost vid våra gula teamtält börjar uppladdningen till förmiddagens kval. Bilar fylls med bensin, bara så mycket så att det räcker för kvaltiden – onödig vikt vill man inte ha i bilen – rutor putsats och pyjamaser dras på. Eller underställ kanske det heter förresten 🙂 Under racingoverallen måste varje förare ha flamsäkra strumpor, långkalsonger, tröja och balaklava. Racingskor, handskar och hjälm är förstås också obligatoriskt. Stilspannet i depån sträcker sig från bananer i pyjamas till en mer Barbappapnivå. Ombytesuppvisningar och passform kan bidra till många leenden för oss som står lite vid sidan av.
Först ut att kvala var Opeln som liksom tidigare tävlingar var på hugget. Kanske är det ungdomens hunger och nyfikenhet som driver bilen lite extra, för fort går det! Genom lite taktik för att få rena varv, det vill säga fritt framåt och inte hindras av att köra ifatt någon, kvalade han in som sexa i heatet. Heaten är blandade i olika bilklasser och där hade han andra bästa kvaltid, liksom andra bästa svensk i heatet. Placeringen lyckades han också hålla både under lördagen och söndagen med tighta bataljer med ett par av de 23 konkurrenterna. När man ser honom köra kan man snarare tro att karriären hållit på länge och inte bara 1,5 säsong. Bra gener blandat med drivkraft och talang torde ligga bakom. Eller grym support från läktaren med bland andra flickvän, mamma och elak styvmor? 🙂
Under andra kvaltillfället fick jag dispens då jag hade en längre löptur kvar på schemat för veckan. Det blev en fin runda som dock innehöll förrymda kor, avstängd grusväg och krypande under elstängsel. Så nu är de nya löparskorna invigda med koskit och allt! Healey-kvalen brukar dock vara stabila så jag trodde inte jag skulle missa något. Döm om min förvåning när den legendariska SID står på TRE hjul istället för fyra och den gröna skönheten från Mariestad hade läckt olja på banan som bara en Healey kan. Tyvärr var skadorna på den förstnämnda för stora så var det slutkört för denna helgen. Till eftermiddagens tävling kom dock alla de övriga fyra till start. Heatet innehöll denna gång 25 bilar i olika klasser och för vårt team gick det bäst för den röda Healeyn från Rydebäck som blev trea i heatet och tvåa i klassen. Familjens skönhet kom strax därefter följt av Mariestads och Nyköpings stoltheter. Tyvärr fick damen från Nyköping sig en riktigt tryckare i sidan av en Mustang som inte påverkade resten av helgen men som innebär tråkigt extra arbete.
Redan på lördagkvällen började sedan uppladdningen för söndagen bland annat med after race i vår del av depån. Elan-maffian med Örkelljunga i spetsen bjöd på svalkande dryck och gott tilltugg – oerhört trevligt och uppskattat! Under aftonen gjordes det även upp planer för att far och son skulle dela bil under det långa racet på söndagen. Healeyn skulle få rastas av dem båda. De vaknade taggade och jag misstänker att det fanns en intern kamp om vem som kunde hantera ”järnsängen” bäst på den knixiga banan. Far skulle köra de första 20 minuterna och sonen de sista. I långa race kan allt hända och även vi på läktaren var spända när starten gick! Tyvärr hann bara några kurvor avhandlas innan bakaxeln gick sönder och både hejaklack och andreförare blev snopna. Hakorna föll ännu längre ner när den röda flamman i teamet tappade sin andra plats i heatet och körde in till sidan när det bara återstod några varv. Det var hon som inte ville tända mer, det tog hon dock igen i kommande race och satte en ny fin tredjeplats tillsammans med starkt genomförande igen av Nyköping och Mariestad.
Ikväll skruvas det förstås, åtminstone i både Eksjö och Oskarshamn 🙂 Med midsommar i antågande och delar som eventuellt behöver beställas i från England är tiden dyrbar. Den 7-9 juli är det dags för race igen! Denna gången i Holland för Healeys och i Knutstorp för Opeln. I Knutstorp blir det en speciell premiär då Wiktorssons Racing Team ska ut på egen hand men med proffsmekaniker och sjuksköterska i teamet borde de klara det galant!
Cilla
(Bilden ovan är från ett tidigare race och är tagen av Mats Svanberg, Eksjö)
4 Comments
Anna-Karin Viktorsson
20 juni, 2017 at 10:29Så bra skrivet. Det är så spännande. Ha en trevlig midsommar och och ha bra drag i Holland.
Cilla
21 juni, 2017 at 08:31Tack detsamma Anna-Karin!
Marialotsan
20 juni, 2017 at 19:08Lysande sammanfattning ??
Cilla
21 juni, 2017 at 08:32Bugar och tackar Marialotsan!