Cilla intervjuar: Pernilla Ruther – högstadielärare Aneby

Jag träffade Pernilla Ruther för första gången för ungefär ett år sedan hemma hos en gemensam väninna. Förutom att hennes härliga personlighet så var det en speciell egenskap som jag fastnade för hos henne. När hon berättade att hon var lärare och jag frågade hur det var så svarade hon blixtsnabbt att ”det är jätteroligt”! Inget om att det är en tuff miljö och en värld som får ställa om sig ofta som man ofta får höra vid första samtalet i den rollen. Jag har länge funderat på vad det är som ligger bakom Pernilla Ruthers engagemang. Läs gärna hennes inspirerande svar nedan!

Varför ville du bli lärare?

Det var inget jag hade tänkt från början egentligen. Jag funderade på att bli polis vid något tillfälle och det enda jag var säker på var att jag ville jobba med människor. Bland annat jag provade jag på att jobba inom hotellbranschen när jag var yngre och kände att jag trivdes med att ha folk runt omkring mig. På gymnasiet gick jag humanistisk linje då jag gillar även språk och resor.

Utbildning och inriktning

Jag visste att jag ville plugga vidare men var osäker på vad. I Linköping kunde man på lärarlinjen läsa tre språk både svenska och engelska men även tyska samtidigt. Vilket är lite ovanligt. Jag bestämde mig för att prova och var inte lärardelen tillräckligt givande så skulle jag ha språken med mig till andra inriktningar.

Min första praktik gjorde jag i Skäggetorp i Linköping. Det är ett mer eller mindre utsatt område och jag hamnade i en nia. Det gick jättebra! Jag trivdes verkligen och fick återkoppling på att jag passade som lärare. Det bidrog starkt till att jag satsade på att verkligen bli språklärare sen.

Första anställningen

Min första anställning var i Nässjö på Centralskolan och jag sprang rakt in i verklighetsväggen! Det var en sån stor skillnad mot utbildningen. Då och där låg verkligheten långt efter lärarutbildningen i utveckling. Ofta  undrade  jag om det verkligen skulle vara så här att vara lärare. Det var svårt att komma med ideér, mycket skulle göras som det alltid gjorts. Jag hade jättetrevliga kollegor men när det dök upp ett jobb i Aneby så sökte jag dit. Det var kärlek vid första ögonkastet! De var nyfikna och hade ett annorlunda tankesätt. Mer ifrågasättande. Nu har jag varit där sen 2001 och stormtrivs. Jag kan konstatera ibland att ”Gud vad jag går här och trivs”.

Fantastiska ungdomar

En av anledningarna till att jag trivs så bra är att det händer jättemycket i skolans värld. Det är en föränderlig miljö med nya elever varje år med unika människor. Även om miljön är densamma så är gruppen ny. Det är just mötet med människor som jag drivs av. Alla dessa fantastiska ungdomar! Även att använda den kunskapen som man har läst och försöker förmedla. Jag jobbar mycket medvetet med mitt ämne speciellt nu när jag bara undervisar i svenska och kan gå mer in på djupe. Det är ett perfekt ämne att till exempel integrera med andra delar i skolan. I svenskan är det också viktigt att plocka in verkligheten. Våra ungdomar behöver vara mer medvetna om omvärlden och hur den hänger ihop med skolan och ämnena där.

Vad är de bästa med att vara lärare?

Mötet med eleverna och få följa en ung människas utveckling! De kommer till mig när de är 12-13 år och 16 när de lämnar. Det är så häftigt att vara med på den resan. Inte bara med det som händer i skolan utan även annat som till exempel moppekort och livets alla funderingar. Jag kan vara en vuxen till, utöver föräldrarna. För mig är det ett ömsesidigt utbyte att lyssna på vad de funderar på. Det blir en väg att nå dem i mitt ämne. Det skapar bra kontakt och relationer.

Det sämsta?

Det är ett jättekrävande yrke. Vissa dagar är undervisning det minsta jag gör utan jag fungerar mer som medmänniska och kurator. Tyvärr är det många ungdomar som inte mår så bra idag. Där får jag göra det så gott jag kan. Inte att försöka lösa alla problem men genom att jobba med lyssna och att avleda. Försöka få fokus på där och då. Sånt ligger förstås ovanpå statistik, möten och annat. Man kan jobba ihjäl sig så man får lära sig att good enough är bra!

För att inte stirra mig blind på det jag inte hinner med fokuserar jag på det jag faktiskt hinner med. Listor att stryka ifrån är ett bra exempel för mig att se det konkret.

Kommer man verkligen ihåg ”sina elever” efter att de färdigt hos dig?

Tyvärr inte, ett fåtal kommer man ihåg. Varje år när niorna slutar så tänker jag att jag aldrig kommer glömma dem. Efter sommarlovet kommer är det en ny klass som behöver sitt. Då gör man plats för dem som är där just då. De man kommer ihåg är de som man jobbat mycket med av olika anledningar och de som stuckit ut i sina personligheter.

Är skolan som det ser ut idag byggd för alla tycker du?

Både ja och nej. Utifrån kunskapskraven som de ser ut idag rakt av så är svaret nej. Det är jättesvårt för en del att tolka, se samband och analysera på grund av mognad och insikt. Det är höga krav på eleverna och några behöver mer tid. Då är det upp till oss på skolan att anpassa så att alla hänger med. Speciellt i ett kärnämne som mitt då är det ännu viktigare. Vi måste få igenom alla elever och det är en del av mitt ansvar. För de som har förmågan att tolka och analysera i tidig ålder passar skolan bättre.

Vad skulle du förändra i skolan om du fick välja fritt?

Att vara fler vuxna i skolan för att man känner sig så otillräcklig! Vi brottas hela tiden med prioriteringar. Det handlar både om mående, sociala relationer och kunskap. Inte bara det sista. Det är brist på kuratorer i skolan till exempel. Inom socialtjänsten saknas massor med personal för de som behöver hjälp där och då blir det också svårt med samarbete med skolan. En aktiv fritid är bra för ungdomarnas välmående men då är det svårt med fritidspersonal istället.

Det är många som till exempel spenderar mycket tid med mobiler och skärmar och där har vi som vuxna och lärare inte samma kunskap om vad allt innebär. Spelen, de sociala plattformarna och så vidare. Eleverna å andra sidan har inte upplevt vilan från mobilen som vi har. Dock finns inte tiden eller resurser till att utveckla kunskapen hos någon av grupperna.

Kan föräldrar och/eller utomstående göra mer för att underlätta för skolan och eleverna? Vad?

JA! Man behöver bry sig och fråga om skolan till eleverna. Fråga om det behövs hjälp och intressera sig för deras skoldagar. Lärare skapar bra dagar i skolan där elever ska ha med sig något varje dag förhoppningsvis. Föräldrar och vuxna kan se till att eleverna sover och äter bra. Att de har goda sociala relationer. Att de mår bra helt enkelt JDe som mår bra innan de kommer till skolan går det bra för i skolan.

Hur ser en jobbvecka ut för dig – lektionstid, tid på skolan, tid hemma kopplat till skolan osv?

I Aneby jobbar vi 40 plus 5 timmar per vecka där arbetsplatsförlagdtid är 40 timmar. Ibland något mer. Rättning sker oftast hemma. Min planering sker på jobbet men idéer kommer ofta när jag inte är på plats utan gör något helt annat. Det är ändå en helt okej belastning. Hos oss har vi lyckats balansera upp belastningen främst på grund duktiga och utbildade kollegor. Att ha utbildade kollegor är också ett starkt skäl till att jag trivs så bra i Aneby.

Hälften av min tid är lektionstid och resten är konferenser i ämnen och arbetslag, uppföljning av resultat, rättning och planering. Ta fram material och ständigt hitta ny och bra ungdomslitteratur. Jag är mentor för ett antal elever och jag är med och driver utvecklingsarbete. Det är även kontakt med föräldrar om ohälsa eller om elever ej når målen.

Vad pratar man om lärarrummet egentligen? ÄR det mycket fika?

Det är inget fika alls! Visst pratar man med kollegor när man värmer matlådan men då är det ofta jobbsnack som måste lösas. Det är ofta vi inte är full styrka på jobbet på grund av  VAB, sjukdomar och så vidare. Vi ställer inte in lektioner hos oss utan alla ställer upp. Till och med rektorn går in och tar lektioner om det behövs. Annars pratar vi om allt och vi skrattar mycket!

Det är verkligen ett fantastiskt jobb att vara lärare! Det skrivs mycket negativt om skolan och om resultat som beror på många saker. Det är dock en fantastisk arbetsplats som fler borde testa på. Det behövs fler kloka och sunda människor i skolan.

Tack snälla Pernilla Ruther för att jag fick störa dig en kväll och förlåt igen att jag missuppfattade tiden! Vårt samtal lärde jag mig massor om skolans värld och en lärares roll. Både för mig som förälder och medborgare. Jag beundrar verkligen dig och er som hjälper oss att fostra våra ungar och lär dem allt ni kan!

Cilla