Höstrapport från racing-garaget!

Ute i garaget är det just nu full aktivitet! Ikväll är det tre kluriga mekaniker som svetsar, skruvar och planerar för nästa års säsong. Det är både ny bil på gång och renovering av de gamla racingbilarna. Garaget både här och i Västervik funkar oerhört bra som fritidsgårdar 🙂

I det närmaste garaget händer det mest. En ny racingbil är på gång och håller engagemanget i sig hos trion så vete sjutton om den inte kommer rulla ut redan under nästa säsong. Det är en Opel GT som går från personbil till att bli en fullfjädrad racingdam. Den kommer att gå i samma klass som den gula Opel Asconan. Vill det sig riktigt bra så kan det alltså bli extra spännande nästa år. Med två familjmedlemmar på banan samtidigt. Hujeda mig så nervöst!

Transformationen började redan i somras då det till och med var så att fyra par händer rev bilen till att bli plåtren. Sedan dess har mycket hänt med både blästring och bur. Nyss ställde jag frågan om varför just en Opel GT och svaret var ”för att det är kul”. Tro mig de har kul där ute, även om man undrar om tre personer verkligen har att göra samtidigt…. 🙂 Ännu roligare har jag förstått att det är för att de tycker att det är en rolig men också annorlunda bil. Självklart också för att det är en Opel, lite anti-Ford sådär.

Om Opel GT är på uppgång i garaget så är Asconan på nedgång, den mår skit enligt utsago. Den är delvis på spa och avvaktar på att få komma till Kenneths motor. Där ska den fräschas upp med nytt block och lite annat. Planen är att den ska få komma ut och sträcka på benen nästa säsong. Eventuellt med en annan chaufför. Kanske en annan bror? Fast vänta lite här, om en annan bror kör Asconan, ska den förste brodern köra GT då? Usch nu blev det nervöst på riktigt! Jag tror vi får avvakta och se helt enkelt.

Kadetten finns inte i garaget utan vilar sig i form på annan ort. Vad jag har förstått från teamchefen så är den inställd för vintern och det finns inga förväntningar på stora justeringar innan nästa säsong drar igång. Ett svagt minne av misständning från sista racet kan behöva friskas upp men det ska inte kräva någon större åtgärd. Denna bilen tar teamchefen själv hand om. Liksom Healeyn. Den i sin tur behöver lite större omvårdnad av både motor och växellåda. Uppbrända kolvar har jag också lyckats snappa upp från snacket i garaget.

Förhoppningsvis kan vi även utöka teamet till våren med ytterligare en husbilschaufför. En bror pluggar för fullt och kommer verkligen bli ett välkommet tillskott när alla dessa bilar ska inta racingbanorna nästa år. Alla måste transporteras på kärra av dragbil, ha med sig bensin, däck, delar och allt annat som kan behövas en helg. Jag är glad att jag ”bara” har en husbil att fundera på när vi är iväg. Det är faktiskt imponerande vilket engagemang, energi och tid de lägger ner på sitt intresse. Bygga, renovera, underhålla och sedan se till att allt kommer till och från tävling. Starkt!

”Kan jag få en tretton-nyckel, shop shop” hörs det inifrån karossen när jag smyglyssnat klart och går in igen. Jo, de kanske håller sig sysselsatta trots allt.

Cilla