Både i Eksjö och Västervik så bor vi på landet. Vi har 10 respektive 7 kilometer till stan så allt som oftast krävs det bil för att transportera oss för jobba, ärenden eller andra besök. Skolbussen går förbi någon kilometer från vårt hus i Eksjö men i Västervik har jag inte sett någon på Gamlebyvägen än, även att det är väldigt många busskyltar.
Skulle någon av oss bli av med körkortet hade det ställt till det lite extra med andra ord. Undrar om man skulle få åka med skolbussen om det mot all förmodan skulle hända? 🙂 Likaså hade det varit en utmaning att ”bara” ha en bil där den ena hade fått anpassa sina tider till den andre. Så ur perspektivet att antingen vara utan körkort eller slippa ha två bilar så torde det vara enklare att bo i stan än på landet. Dock tycker jag mig märka att det gamla argumentet att man slipper bilen helt, vete sjutton om det håller längre? 🙂 Det är många som tar bilen till jobb och annat trots att det är gång- och/eller cykelavstånd.
Jag har ofta fått till mig genom åren att det måste bli mycket skjutsande på barn och ungdomar när jag bor på landet och att det är mycket bättre att bo i stan ur den synvinkeln. Då kan kidsen ta cykeln eller gå själva till skola och fritidsaktiviteter. Jag har alltid undrat om de verkligen gör det? Det är många bilar på parkeringen på morgonen vid respektive skola och på eftermiddagar samt kvällar vid de olika anläggningarna. Så många ungar bor det väl ändå inte på landet? 🙂 Faktiskt så tror jag att vi skjutsar nästan lika mycket på våra ungdomar oavsett vi bor. När jag kör in till stan synkar jag det med andra ärenden som att handla eller träna själv till exempel. Eller varför inte hälsa på en kompis medan andra är aktiverade. Min föräldrakollega som bor i stan åker hem emellan och får således två resor.
Vad som egentligen är riktigt bra med att bo på landet, fast också kan vara bedrövligt frustrerande, är avståndet till affären. Framför allt till godsakerna! Du vet när du ska bara något gott till kaffet och så upptäcker du att kakaoburken är tom?! Bor du i stan är det bara kvista ner och vips är du hemma på några minuter igen och kan fortsätta röra i bunken. För mig tar det en halvtimme….. Eller när du blir så jädra godissugen att du nästan storknar! Kanske bara jag som kan bli det i och för sig…. Samtidigt är det bra, för den där halvtimmen är precis lagom lång att det tar emot att åka in och handla. En annan fördel, på tal om godsaker, är att hämtpizzan är varm när du kommer hem. Det har mina aldrig varit…
Det minska jag skulle bo i när jag började planera min framtid någonstans i gymnasiet var New York. Det var den största kontrasten jag kunde hitta mot Lönneberga. Jag gillade verkligen att växa upp där men jag vill förstås vidare till något större och åh så jag drömde. Nu många år senare att det stora kan man hitta även i det lilla, i alla fall i geografin, men vem vet kanske jag också blir stadsbo en dag 🙂
Cilla
(Bilden är strax utan för vårt hus i Eksjö tagen en dag i höstas )
No Comments