När (jul)drömmen inte blev som det var tänkt….

Ända sedan jag flyttade hemifrån för drygt 27 år sedan så har jag spenderat nästan alla julaftnar smått kringflackande. Minst ett par ställen ska hinnas med. Både ena sidan och andra sidan. Tyvärr har våra släkten inte lyckats bo precis nästgårds heller, men tillräckligt nära för att hinnas med på samma dag.

Det har varit snö och glashalt vissa år, andra år samma temperatur som på midsommarafton. Mellan de sista stoppen har familjen sovit så gott och jag har haft sällskap av julkonserter och kontemplerande. Ungar har hoppat i och ut bilen, med varierande humör som alltid lättat upp när det blivit dax för slutdestinationen. Det kan inte alltid ha varit lätt att bryta upp från ett mysigt julfirande med mycket lek för att ansluta sig till ett annat. Men envisheten bygger traditioner 🙂

Drömt om en jul hemma

De senaste åren har jag börjat drömma om att få fira jul hemma. När vi passerat Hjältevad, Bruzaholm och Hult har jag sett framför mig hur jag vaknar i lugn och ro hemma. Låååååång frukost med julkalender och kanske någon förmiddagsfilm när maten puttrar på spisen. Istället för att härja runt om att vi har en tid att passa, stryka skjortor i sista minuten och svälja illamåendet när kurvorna tas utifrån apex. Istället för enligt de vita linjerna! Allt eftersom vi är sena.

Missförstå mig inte nu, jag älskar att besöka våra respektive familjer och umgås med alla dess medlemmar! Men när vi studsar in hemma i sju minuter för toabesök, julsäcksbyte och en sistaminuteninslagning till julklappsleken suktar jag bara liiiiite efter soffan som står där så fin. Tänk att få sjunka ner där efter att ha haft de nära och kära i mitt hem istället.

Jansson och kåldolmar

Vi hedrar tidigare julklappsgåvor och sätter en av dem högst 🙂

Det här knasiga året verkar det som att jag får min dröm uppfylld, men det känns faktiskt inte som jag tänkte mig. Herregud, visst ska det bli jätteskönt att slippa fara på vägarna! Och få den där julafton att bara vara hemma. Jistanes jag kommer till och med få se Karl Bertil Jonsson när det sänds, det är många år sedan 🙂 MEN systers kåldolmar då?? Svägerskans Jansson?? Pappas gamla historier som vi hört tusen gånger?? För att inte tala om dessa människor som vi inte får krama och prata med. De som vi inte träffar så ofta och ”kommer ikapp med” på julafton. Se hur kusiner och kusinbarn mognat och vuxit sedan sist. Man kan inte få allt tydligen 🙂

Vi kommer få en jättebra jul allihop, det är jag helt övertygad om! De allra närmaste som antingen bor i huset, eller har bott i, blir mina finaste gäster och för det är jag innerligt tacksam över. 2021 ska jag ta igen både kåldolmar och ”kommaikappsamtal”  – de funkar ju under våren med 🙂

En riktigt god jul till alla och envar – ta hand om er!

Cilla