Engagemang och idrottspassion – jag beundrar dem…

Framför Idol under fredagskvällen låg mitt engagemang på scrollande som vanligt igenom telefonen när mellansnacket blir för hurtfriskt, reklamen för lång och sången något falsk. I facebookflödet var det ett par inlägg som verkligen stod ut och jag förstod att ett av Höglandets elitspelande lag hade match, på bortaplan till på köpet.

Utifrån kommentarerna som dök upp förstod jag snabbt att utvecklingen av lagets prestation gick inget vidare och det gröna lagets supportrar sjöd av frustration. Jag kan verkligen se åtminstone någon av dem framför mig hur man försöker hjälpa till att få bollen i rätt korg med både röstresurser och aktiva rörelser. Framför en web-tvkanal 🙂 Samtidigt som jag förstås ler lite så beundrar jag verkligen passionen dessa supportrar har för sitt lag!

Överallt, oavsett inriktning, så märks den drivkraft och passion som väldigt många har för sin sport. Ibland går den till och med över styr med föräldrar som pressar sina barn och ungdomar eller beter sig som Mr Hyde på matcher och tillställningar. Trots att de resterande del av veckan är Dr Jekyll i alla andra sammanhang. Jag gissar att här tar passionen över både sans och vett men för dem som har spärren så hyser jag en stilla beundran.

Kanske beror det på att jag själv inte har den kopplingen till någon idrott eller annan aktivitet som gör att jag blir fascinerad på ett positivt sätt. Å andra sidan behöver det inte vara just sport det handlar om, många brinner hett för sitt trädgårdsarbete, för sina bilar, för sitt hem eller för sitt jobb. Visst har jag haft ett stort engagemang för mycket men inte på det sättet. Vad jag förstår hos dessa passionerade härliga människor så anpassar de ofta almanackan efter matcher och aktiviteter. Vissa går upp tidigt som sjutton för att följa ett kval eller vaktar termometern för hinna innan frosten. Dit har jag inte kommit än.

Kläderna kanske anpassas för det specifika tillfället för en större samhörighet med upplevelsen och några delar gärna upplevelsen med andra. Emedan några gärna njuter av situationen på egen hand och vill absolut inte bli störd. Gemensamt för alla verkar dock vara viljan att uttrycka sig och dela med sig av sitt engagemang med andra och för oss (jag tror inte jag är ensam…hoppas jag….) som inte är med i gänget, lyssnar åtminstone jag oftast fascinerat på. Även fast man vet att man inte kan påverka något, så resoneras det om spelare, förare och andra som om de ingick i något slags privat nätverk. X får en avbasning för att denne inte skötte sig, Y höjs till skyarna och Z – ingen koppling till vare sig Zäta eller Zlatan – tror man på till nästa säsong.

Jag hoppas i alla fall att ni som innehar denna passion och engagemang för ert lag och ert intresse hänger i, hela livet ut. För min del har det ingen betydelse om ni byter  till exempel lag på vägen, även om jag misstänker det är ovanligt, men fortsätt engagera er! Det är inte utan jag är lite avundsjuk ibland 🙂

Cilla