Som jag var nämnde i förra inlägget fick jag rådet ”gräv där du står” på den där skrivarkursen jag gick när de 10 första sidorna på en bok skulle skrivas. En scen växte fram hos mig om att någon knackar på fönstret en natt. Scenen är förstås sprungen ur min egen varierande respekt för mörkret. Jag vill inte gå så långt och kalla det mörkrädsla riktigt men ibland kan mörkerrespekten slå till. Som till exempel när man är ensam hemma och…
För drygt 23 år sedan började jobba på kontor, inom redovisnings- och revisionsbranschen. Det var mitt första ”riktiga jobb”. Innan dess hade jag haft ströjobb, praktikplatser eller pluggat. Ganska tidigt på mitt nya jobb upptäckte jag att man satt mycket. Jättemycket. Så mycket att man ibland gjorde sig ärenden ut i korridoren för att får röra på sig. Pausgympa kanske var ett begrepp redan då men det var inget som nått mina öron. Och en skrivarkurs kanske inte skulle förbättra…
Det har säkert inte undgått någon som följer mig i olika kanaler eller träffar mig att jag lägger en stor del av min tid till att skriva 🙂 Inte bara till företag och verksamheter som jag kommer i kontakt med genom mitt eget lilla bolag. Utan även i små och stora egna projekt. Drömmen och det konkreta målet är att bli författare. Kombinera mina härliga kundarbeten med att skriva böcker. Och nu går jag i väntans tider…. Det blev en…
Ofta när jag är kör bil, är ute och går eller springer så lyssnar jag gärna på poddar. Ämnena följer förstås mina intressen inom träning, böcker och att skriva. Ganska nyligen upptäckte jag Skrivarpodden med Kerstin Önnebo där ett av avsnitten är en intervju med författaren Maj-Gull Axelsson. Mina vänner Axelsson debuterade som författare 1994, då 47 år, men verkade länge trott att hon inte skulle kunna bli författare. Som liten drömde hon om att bli magdansös men utbildningen blev…
Ända sedan jag flyttade hemifrån för drygt 27 år sedan så har jag spenderat nästan alla julaftnar smått kringflackande. Minst ett par ställen ska hinnas med. Både ena sidan och andra sidan. Tyvärr har våra släkten inte lyckats bo precis nästgårds heller, men tillräckligt nära för att hinnas med på samma dag. Det har varit snö och glashalt vissa år, andra år samma temperatur som på midsommarafton. Mellan de sista stoppen har familjen sovit så gott och jag har haft…
Jag trodde aldrig jag skulle erkänna detta – men det är fasen lite jobbigt när ungarna flyttar hemifrån. Min teori har alltid varit att man som förälder följer sina barn genom åren och utvecklingen. Petar till dem om det behövs, halar in dem om de glider iväg för långt åt något håll och försöker styra upp det när det går åt. När det sedan skulle bli dags för dem att flytta hemifrån och stå på egna ben på riktigt så…
För ett tag sedan råkade jag nämna för sambon att jag tycker att jag tappar ord och bokstäver ibland. Min tanke var att jag skulle få något svar i stil med att ”det beror på åldern”. Eller bekräfta min egen misstanke att jag har för bråttom. Att tankarna rasar i en högre fart än vad ord och bokstäver kommer ur min mun. Det är nämligen ett syndrom jag burit med mig en stor del av livet – att ha för…
Bara för att aktiviteten här inte duggar så tätt nuförtiden betyder inte att min bokstavlek har minskat. Tvärtom faktiskt 🙂 Förutom härliga kundsamarbeten så avsätter jag tid varje vecka till mitt egna stora projekt. Det som förhoppningsvis kanske kan bli en bok en vacker dag. Eller faktiskt så har jag bestämt att det SKA bli en bok, på ena eller andra viset 🙂 Det blev ett manus ändå Det är en alldeles alldeles fantastisk men skrämmande tanke att alla de…
Jag tror att jag läser ganska mycket böcker. I alla fall i jämförelse med många i min närhet. Hittills i år ha det blivit ungefär ett 60-tal vilket är nog lite mer än tidigare år. Jag brukar inte räkna så exakt men fick vid årsskiftet tips om en app att registrera lästa böcker i och den försöker jag notera de flesta. Det kan hända att jag glömmer men det är väl inte hela världen. Ofta fastnar jag för deckare och…
När jag kom i mål på mitt första maraton i Hultsfred 2015 bestämde jag mig för att försöka springa ett maraton om året så länge kroppen tillåter det. Trots att jag var totalt sopslut, nästan sist i mål och hade skavsår över hela kroppen. Dock inte på fötterna men från varje minsta resårkant. Regnet som strilade ner stora delar av loppet såg till att svettsaltet gneds in ordentligt 🙂 Oavsett så var känslan oslagbar! Att få känna sig så fysiskt…